loggaförslag_50x900_R49_G49_B49

Vägen till körkortet – Del 10: Informationschocken

Den livsviktiga teorin går att nöta lite varstans. Som till exempel medan man går loss på en lunchbuffé inne på Bankiren i Västerås. Den livsviktiga teorin går att nöta lite varstans. Som till exempel medan man går loss på en lunchbuffé inne på Bankiren i Västerås.

I den här bloggserien har jag tidigare varit inne på hur trafikregler, vägskyltar och markeringar känts lite som ett nytt språk som jag plötsligt börjat förstå. De senaste dagarna har jag så smått börjat känna på stadstrafiken och idag var det dags att köra igång med det momentet på riktigt. Vill du ha en kort sammanfattning av hur det var? Vi kan säga att det blev uppenbart att jag inte direkt talar det här nya språket flytande än.

Det är tydligen en sak att läsa om körfältsvägvisare, olika sorters trafiksignaler och enkelriktade gator. Och en helt annan att bege sig in i ena änden av staden, köra på ett korrekt sätt och samtidigt lyckas hitta ut på rätt ställe. De senaste lektionerna har jag kunnat köra rakt fram, svänga och backa helt okej. Jag har haft en förrädisk känsla av att ha hajat ”grejen” med att köra bil och förstod nog inte hur mycket mer komplicerat det skulle bli när man dessutom ska köra till ett särskilt ställe, på ett särskilt sätt, i ett särskilt körfält. Stadstrafik kräver att man kan läsa av och prioritera i en rätt enorm ansamling av information. 

Just nu känns det inte överdrivet svårt. 

Det känns mer eller mindre omöjligt.
 
Min blick vet inte var den ska söka sig om jag exempelvis ska ”mot centrum”. Det är så klart inte till den gröna skylten som visar vägen till E18, men mina ögon vill liksom titta på den skylten också för att inte råka missa någonting viktigt. Och så resulterar mitt inte särskilt smart prioriterade spejande i att jag missar någonting viktigt.
 
Exempelvis den vita skylten med svart text som pekar mot centrum.
 
Det här kommer nog, som så mycket annat med bilkörning, att ge sig med lite vilja, träning och tålamod. Jag har vid sidan av körningen lagt i en högre växel med teorin och märker allt mer hur viktig den är för att kunna ta sig fram med en bil. Det känns särskilt tydligt just nu när det verkar som att jag skulle kunna bli hur bra som helst på att manövrera bilen, men fortfarande skulle kunna vara lika dålig på att köra i stadstrafik – om jag inte täpper igen fler luckor i mina kunskaper och lär hjärnan hur den ska tänka i trafiken.
 
Det har i alla fall gått upp för mig hur många val man måste göra – hela tiden – när man kör och vill ta sig till ett specifikt ställe. Hur svårt det verkar vara att planera sin körning när man möts av en vägg av information. Och hur det där aldrig kommer att gå om jag inte fokuserar lika mycket på att lära mig köra bilen, som att förstå trafiken. Men det ska gå.
 
För annars blir jag ju tvungen att gå när jag ska någonstans.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-